Jullov!

​Nu kan jag börja säga att jag har jullov, för jag har precis rättat klart alla orättade provhögar och har därmed inget mer jobb som behöver utföras i år. Jag har nog arbetsdag imorgon, men det rör sig om så tunga saker som julkyrka och personalkaffe, så det räknas inte riktigt som jobb.

 

Snö och jullov - fina tider.

 

Eftersom snön dök upp såhär lagom till jul så har jag också kunnat inviga mina nyinköpta Icebugs sådär på riktigt. De är definitivt inte de skönaste skorna på fötterna, och speciellt på vänster fot så viker de sig lite konstigt på ovansidan, vilket nästan gör ont om jag promenerar i dem, men greppet kan jag definitivt inte klaga på! Med dem kommer jag nog att kunna köra löppassen utomhus under vintern, i alla fall så länge temperaturen är moderat (tror inte jag vill springa utomhus i alltför kalla temperaturer nu då mina lungor inte är som de brukar vara).

 

 

Imorse sprang jag 10 km på en bit över 52 minuter. I dagsläget får det nog klassas som ett tempopass, men det kändes helt okej trots att pulsen var uppe i skyarna. Räknar lite på farterna som krävs enligt Janne Holmén för att springa marathon på 3.30 (jag kör enligt 3.45-programmet nu och nästa "färdigt gjorda" steg är 3.15) och det känns inte som helt omöjliga farter faktiskt, även om jag nog tvivlar på att jag kommer att ta mig ner under 3.30 i april.

Publicerad igår kl. 22:04

Mitt favoritjulgodis.

Förr i tiden hade jag som tradition att baka pepparkakor på självständighetsdagen, men de senaste åren har det inte blivit av då, utan senare (och ifjol blev det inte av alls). I år har jag inte heller orkat ta tag i pepparkaksbaket ännu (det tar ju så enormt lång tid...), men jag har i alla fall inlett julbaket lite grann.

 

I söndags bakade jag kanelbullar. Kanske inte så juligt, men jag gillar dem. Det blev faktiskt helt vanliga kanelbullar; med mjölk, socker och vetemjöl. Det enda "extra" var att jag bytte ute ett par deciliter mjöl mot OneBake bakprotein, i övrigt ett helt normalt recept. 

 

Igår fortsatte jag bakandet med mitt favoritjulgodis. Eller det ena av dem. Jag gjorde Rocky Road. I mina Rocky Road ingår 2 plattor Fazer mjölkchoklad och 1 platta Fazer mörk choklad (200 gram). Sen slänger jag i en påse dumle, en påse ahlgrens bilar (SÅ mycket godare än marshmallows!) och en påse polly med smak av ahlgrens bilar. Dessutom blev det ett par nävar salta jordnötter och en del naturella cashewnötter. Hur kan något vara så gott?? Det är bara knäcken som kommer i närheten.

 

Energin jag gjort av med på ett gympass (core + övre rygg) och ett kortare löppass (5 km) ligger inte i paritet med energin som jag fått i mig med jullunch på jobbet och Rocky Road här hemma, men det är ju bara jul en gång i året... ;)

Publicerad 17.12.2014 kl. 21:48

Träningsfria måndagar.

Av någon anledning har alla måndagar hittills i december blivit helt träningsfria för min del. Det har egentligen aldrig varit meningen, men livet har kommit emellan helt enkelt. Igår hade jag tänkt bryta trenden och hade en träningsdejt inbokad, men då den blev avbokad så rann träningen ut i sanden för egen del också. Istället begav vi oss ut på stan på jakt efter en ekologisk julskinka - och till sist hittade vi en också.

 

Idag har jag däremot tränat. Både ett kort löppass på morgonen och ett gympass på eftermiddagen. Jag har svårt att få mina gympass att bli lagom långa - idag tog det nästan 3 timmar (inklusive promenaden dit och hem).

 

Jag inleder mina gympass med 15-30 minuters rörlighetsträning och sen styrketräning. Styrkedelen tar oftast 75-90 minuter, och den skulle kunna vara lite kortare. Jag lyckas helt enkelt återhämta mig så snabbt mellan övningarna att jag inte blir så trött att det inte skulle gå längre och då fortsätter jag. Jag blir alltså nog trött just under seten och brukar ofta ha svårt att orka de sista repetitionerna, men efter bara en stund är jag fit for fight igen. Bra med tanke på löpningen i och för sig.

 

Idag satsade jag mycket på enbensövningar, t.ex. denna som jag filmade:

 

 

Det ser lite vingligt ut i klippet, men det är mitt uppvärmningsset, så det blev mycket mer stabilt när jag sen tog med en hantel i händerna också. Övningen är väldigt bra för höftstabilitet och vriststabilitet och den känns också av i baksidan av benen. Bra löparövning!

 

Endast tre arbetsdagar kvar nu också innan jag får ta mig an ett nästan tre veckor långt jullov. Det kommer lägligt i år igen.

Publicerad 16.12.2014 kl. 19:54

Mitt tionde.

Eftersom jag satsar (extra mycket) på godhet nu i december så har jag också infört ett eget tionde. Jag ger inte 10% av min inkomst till kyrkan, men däremot ska jag ge 10% av min (brutto)inkomst till olika välgörenhetsorganisationer.

 

Jag har redan tidigare skrivit att jag gett ett bidrag till Syöpäsäätiö (Cancerfonden), men sedan dess har jag också gett pengar till Frälsningsarmén och till en familj via Jouluapua (Julhjälpen - sidan finns på facebook under det finska namnet). Det här innebär att jag gett ungefär hälften av det jag tänkt ge, så ännu kommer jag också att donera till Kyrkans utlandshjälp (t.ex. genom att köpa ett yrke till en kvinna). Det tycker jag är ett bra julklappstips, speciellt till någon som redan har allt. Det uppskattas säkert att en donation har gjorts i mottagarens namn - och så blir världen lite bättre på samma gång.

 

Julfest med jobbet igår.

 

Andra goda saker jag gjort är att bjuda en vän på lunch och bjuda på mig själv på julfesten på jobbet (framför kanske 500-600 personer). Av jublet att döma under vårt program så lyckades både jag och mina kollegor med att sprida lite glädje bland publiken. 

 

 

Jag tränar också, även om jag inte skrivit så mycket om den biten här i bloggen på ett tag (flitigare uppdateringar på instagram: @johannahedvik). Idag fick jag springa 16 km i strålande sol som ni ser på bilden ovan och det var rogivande. Mindre rogivande är det att konstatera att jag inte kommit mig någonstans på ett år sådär löpmässigt. Pulsen är fortfarande 15-20 slag över det normala och astmamedicinen verkar inte alls bita. Frågan är om det ens är astma. Det gör mig i alla fall väldigt frustrerad att inse att jag nu kör "tempopass" i farter som jag ifjol kunde hålla i 100 km i sträck. Inte direkt vad jag hoppats på för 2014.

Publicerad 14.12.2014 kl. 17:26

Mumsiga chokladbollar.

Såhär i juletider när det bjuds på både det ena och det andra till höger och vänster så kan det vara bra om allt inte är sprängfyllt med socker och choklad. Jag menar förstås inte att man inte skulle äta både en och två chokladbitar (eller askar) under julen, utan att man helt enkelt kan variera sig lite. För om man - som jag - gillar allt som är sött, så blir det lätt för mycket av det goda.

 

I förrgår slängde jag därför ihop nyttiga chokladbollar. Jag vet, ni har hört det förr, det är inte direkt en världsnyhet, men de är faktiskt extremt goda, jag tycker till och med att de är bättre än originalbollarna med smör och socker (trots att jag normalt sett gillar det mesta som har smör och socker...).

 

 

Recept

200 gram färska/mjuka dadlar

1 dl ekologiska havregryn

4 msk kokosolja

4-5 msk rå kakao

1 skopa proteinpulver med chokladsmak (jag använde Fitnessgurus OneEgg Double Chocolate)

2-3 msk nötmjölk (jag använde hasselnöts-rismjölk)

 

Mixa alla ingredienser i en matberedare och rulla till bollar. Jag rullade mina bollar i kokosflingor och mandelkross (mandelkrosset blev extra gott). Så enkelt och ändå sockerfritt, glutenfritt (om du har rätt sorts havreflingor) och mjölkfritt. Nästan för bra för att vara sant.

 

Jag har tänkt skapa fler recept som är nyttiga(re), men tiden har inte räckt till just nu för det. Jag har ändå en hel del idéer i huvudet, så kanske det dyker upp efterhand. 

Publicerad 11.12.2014 kl. 21:40

Lite godhet.

Ska summera de senaste dagarnas acts of kindness:
 

  • I fredags var jag extra snäll med mina elever, men eftersom jag håller jobbet utanför bloggen så går jag inte desto mera in på det, men det var uppskattat i alla fall.
  • I lördags hälpte jag en dam att hitta rätt utan att hon bad om det. Hon såg bara uppenbart vilsen ut och eftersom jag anade vart hon var på väg så såg jag också att hon började gå åt fel håll. Det var också uppskattat.
  • Igår bjöd jag ett vänpar på mat och jag skrev också en del uppmuntrande och snälla kommentarer till okända människor på Instagram (inte bara "nice shot").
  • Idag har jag donerat pengar till Cancerstiftelsen. Det har jag gjort flera gånger tidigare i år också, men jag tror inte det finns någon välgörenhetsorganisation som har för mycket pengar direkt...
Publicerad 08.12.2014 kl. 16:30

Test av vintertights: Newline Iconic Protect Tights.

För ett par veckor sedan fick jag hem ett par tights från runforest.fi för att testa och utvärdera dem här i bloggen. Tightsen är av märket Newline och modellen heter alltså Iconic Protect Tights. Tightsen ska på grund av materialet som är i tre lager vara både vind- och vattentäta, så jag har väntat på lite sämre väder för att kunna utvärdera dem fullt ut.

 

 

Jag har testat tightsen nu i temperaturer kring 0 grader (+/- några grader) och i ganska blåsiga förhållanden. Idag duggade det också lätt, men något riktigt regn har jag inte testat dem i. Materialet är ändå sådant att jag nog litar på att de är lite vattenavstötande, men de är förstås inte gjorda i galon eller gore-tex.

 

Plus

  • De är varma. Varmare än några andra vintertights jag prövat (och jag har prövat alla möjliga märken). De är till och med så varma att de känts för varma då temperaturen varit över 0 grader och då bör det tilläggas att jag är en frysis.
  • De är vindtäta, men andas ändå. Det betyder alltså att de inte är lika vindtäta som en funktionell jacka att vandra i, men alldeles tillräckligt för tights.
  • De har en lätt kompressionseffekt, speciellt kring mina (väldigt stora) vader.
  • De har en bra passform och jag tycker de ser snygga ut.
  • Priset är inte lika hutlöst som många andra vintertights. Nu är de dessutom nersatta på runforest (i alla fall dammodellen) och kostar bara 63,90 €. 

 

Minus

  • De är ganska små i storleken. Jag har storlek S eller M på alla mina tights och dessa i M är på gränsen till för små. Det gör alltså att de är lite svåra att ta på sig, men då de väl är på och jag dragit upp dem kring låren och spänt åt i midjan så sitter de bra.
  • De är inte superstretchiga (vilket antagligen orsakar punkten ovan). 

 

Man kan väl alltid flika in en bild på lite sol. För det sken sol här igår.

 

För att summera så kan jag konstatera att de är de bästa vintertights jag haft. Trots att de är lite svåra att klä på sig (eller mig) så slår de Craft, Sugoi, More Mile, Halti, Noname och Nike med hästlängder. Vintertights ska vara varma - det är prio ett för mig - och det är dessa. Det tycker jag att andra tillverkare missat. En flossad insida ger inte mycket mer värme än andra tights, men det är allt som brukar erbjudas. 

 

Så om ni funderar på julklappar så kan jag rekommendera dessa till löpardamen (eller herrn, för de finns i herrmodell också). Dessutom har tightsen också fått Bäst-i-test i Aktiv tränings vintertightstest, så jag är inte ensam om att gilla dem.

 

Här är också några andra julklappstips till löparen:

1) Kompressionsstrumpor (eller calf sleeves med kompression). Det går ju alltid hem. Mina calf sleeves (också de från Newline) är de bästa sleevsen jag provat - de är tillräckligt långa för mitt underben och de har en riktigt skön kompressionseffekt. 

 

Här är det gröna kompressionsstrumpor som är ute och luftas.

 

2) Löparvantar (också dessa). Ni som följt mig länge vet att jag redan år 2010 var helsåld på vantar som förutom separerade fingrar även har en "påse" som man efter tycke och smak kan ha över fingrarna. Jag har haft den här typen av vantar från Nike, Adidas, Craft, Soc och Newline. Gillar dem alla, men Newline är de enda som har någon annan färg än svartgrått.

 

 

3) Icebugs. Jag har velat i åratal om jag ska köpa eller inte köpa dubbade skor. De är otroligt dyra för de få dagar de faktiskt behövs, men i år gav jag upp och köpte ett par. Jag har testat dem en gång, men hittills har de inte behövts, men jag tror att läget kan vara ett annat om bara några veckor - så det kan vara ett riktigt bra julklappstips. Just nu har runforest -20% på Icebugs (använd koden ICEBUG20 fram till 10.12.2014).

 

Jag valde Icebug Anima2-L BUGrip.

 

Eller såkikar du helt enkelt in på runforest och tar del av deras julklappstips för henne eller för honom. De har dessutom en julkalender med ett nytt erbjudande varje dag, så det kan ju också lönas att hålla koll på. Vi har ett sånt system i år att vi bara ska köpa en enda julklapp (vi har lottat vem som köper åt vem), men jag kikar ändå in och kollar erbjudandena nästan dagligen. Jag kanske skulle behöva köpa en julklapp till mig själv... ;)

 

Inlägget är i samarbete med runforest.fi.

 

 

Publicerad 07.12.2014 kl. 20:44

Överraskande kvällslöpning.

Under den här lugna träningsveckan står endast två pass på mitt maratonprogram. Det ena är ett pass på 7 km med medeltempo 5:21/km (alltså i princip 7 km i tänkt maratonfart eftersom jag följer programmet för 3:45) och det andra ett pass på 16 km med medeltempo 6:08/km (lugnt långpass alltså). Hittills har jag skjutit upp de här passen, men idag begav jag mig ut på "tempopasset".

 

Mina Airia-skor på för att få lite (mental?) hjälp och så nya kompressionsstrumpor från Newline i en snygg grön färg som passar mina hulkvader.

 

Startade passet med en uppvärmning på 2 km och ökade sedan farten. Det gick relativt lätt att hålla tempo och till sist klarade jag av mina 7 km med ett medeltempo på 5:06/km - alltså en bra bit snabbare än programmet. Pulsen var nog ganska hög bitvis, men jag kände inte att jag drog på mig mjölksyra i sådan takt att jag inte skulle ha kunnat göra mig av med den, så det bådar gott. Måste bara lära mig att andas med något för trånga lungor. 

 

Avslutade med en kilometer nedjogg och fick således ihop 10 km på kvällskvisten. Skön känsla.

 

Dagens RAoK: Tog mig an en kille från Malaysia som ville ha hjälp med att komma igång med att träna för sitt första maraton. Det blir en kortare "pt-online-session", men något jag förstås gör helt gratis. I liten skala är det bara roligt att göra sådant.

Publicerad 04.12.2014 kl. 22:26

Lugn träningsvecka.

Jag har en lugn träningsvecka på gång. Till och med lugnare än jag tänkt från början. Jag är alltså inne på min andra vilodag denna vecka, vilket betyder fler vilodagar än träningsdagar hittills. Så har jag inte tänkt att det ska fortsätta hela veckan, men jag har inte heller tänkt köra för fullt.

 

Igår däremot blev det en del träning. Jag startade dagen med 7 kilometer morgonjogg och efter jobbet blev det ett benpass på gymmet. Jag har verkligen börjat tycka om styrketräningen och ser fram emot mina gympass. Jag tycker det skapar en bra balans med löpningen helt enkelt.

 

Jag nöter på med knäböj minst en gång i veckan, men trots att benen är starka så hindrar min ländrygg mig ännu från att lassa på alltför mycket vikt. Men det blir bättre och bättre, för ett tag sen kunde jag inte knäböja med vikt alls.

 

Dagens RAoK tillägnades igen min man. Och för att verkligen förstå hur snäll den här gärningen är så måste man nog känna mig. Det jag gjort idag är alltså att stryka hans skjortor (ja, mamma, du läste rätt). Jag höll på ännu då han kom hem från sin jobbgrej och munnen stod på vid gavel så han var nog överraskad - men på ett positivt sätt :)

Publicerad 03.12.2014 kl. 22:00

RAoK - dag 2.

Min man är på en jobbgrej och är borta över natten och eftersom vår lägenhet sett ut som ett slagfält den senaste tiden (typ i en och en halv månad...) så har jag spenderat några timmar på att städa upp och snygga till här. Det är alltså dagens Random Act of Kindness (RAoK).

 

Visst, jag har inget emot att ha det välstädat själv heller, men min man uppskattar att jag städat så mycket mer än jag gör själv och jag vet att det är något han kommer att bli väldigt glad över då han kommer hem. Som tur är kommer han först imorgon kväll, så jag hinner ännu fixa det sista som inte hanns med idag. Det tar längre än man (jag) tror att städa en lägenhet på ca. 70 kvm.

Publicerad 02.12.2014 kl. 23:02

Catching up.

Det blev tyst här ett tag, men det beror helt enkelt på att jag haft ganska fullt upp den senaste tiden. Jag jobbade ganska långa dagar i slutet av veckan för att hinna göra undan lite jobb och kunna ta helgen ledig och dessutom tillkom det extra jobb då jag (tillsammans med en kollega) tagit på mig ansvaret för skolans julkalender.

 

Okej, det är en väldigt dålig bild - helt oredigerad - men såhär ser kalendern ut. Jag har pysslat ihop luckorna och även om jag inte är någon DIY-människa, så tycker jag om att planera dylika saker.

 

Under helgen var det sen full rulle. På fredagskvällen var vi på förlovnings- / inflyttnings- / födelsedags- / examensfest hos ett par goda vänner. Där var det fullt hus och vi stannade lite längre än vi tänkt, så vi kom oss iväg senare än planerat på lördagen. Då vi väl kom oss iväg styrde vi kosan mot Åbo där vi tillbringade ett drygt dygn med att umgås med min vän Jennifer, strosa på stan, gå på julmarknad och sånt. Dessutom hann jag med en mycket trevlig morgonrunda med två klubbkamrater som bor i Åbo (min klubb Endurance har medlemmar över hela landet, i Vasa finns mig veterligen bara jag).

 

Obligatorisk #runningselfie. Jaana Thorström, Jari Tomppo och jag. Både Jaana och Jari sprang Bislett 24 timmars en vecka innan, så att springa 15 km i 5:48-fart med mig som första runda efter det är ganska strongt. Men så är de ju ultralöpare av världsklass båda två också.

 

Jag älskar att springa innan hotellfrukost, för den smakar SÅ mycket bättre då. Problemet är bara att det inte går att kombinera sovmorgon med morgonlöpning och hotellfrukost eftersom frukosten ibland bara serveras till klockan 10. I söndags serverades den dock till 11, så det var inga problem att hinna med 17 km löpning innan frukosten, men eftersom vi startade redan klockan 8 så kan jag inte riktigt kalla det sovmorgon. 

 

Ah. Orkade knappt äta allt trots att jag sprungit. Skulle jag inte springa skulle jag knappast ha orkat mer än vattenmelonskivan (typ). Jag är inte så stor i maten på morgnarna, så det är väl därför jag praktiserar morgonlöpning - för aptitens skull.

 

Och nu har det alltså blivit första december och det borde ju innebära bloggjulkalender på den här bloggen. I år känner jag inte riktigt att jag orkar med något väldigt uppstyrt, så jag kommer att delta i Träningsglädjes julkalender (om än kanske i en modifierad version) och för egen del tänkte jag utmana mig (och dig?) med att varje dag utföra en random act of kindness. Jag har själv behandlats ganska illa under hösten av personer i min närhet och jag har också sett hur nära vänner fått utstå saker som ingen skulle behöva få utstå och för att inte förlora hoppet om mänskligheten och gräva ner mig i bitterhet så tänkte jag försöka "be the change you want to see in the world". 

 

De snälla sakerna kan vara stora eller små - huvudsaken är att man gör något snällt för en annan person. Jag tror ju att what comes around goes around (jag vet, massa engelska uttryck just nu, men de var så svåröversatta) och världen blir kanske en lite bättre plats om vi försöker göra den till det. Min första snällhet var att ge en liten gåva åt en av mina närmaste kollegor. Inte av någon speciell orsak (förutom att hon är en superbra kollega!) och inte med tanken att få något tillbaka, utan bara för att. Så får vi se vad de andra dagarna för med sig för möjligheter till världsförbättring.

Publicerad 01.12.2014 kl. 19:31

Maratonträning.

I måndags fick jag tummen ur och anmälde mig till Rotterdam Marathon som går av stapeln den 12 april. Jag har inte sprungit maraton sen maj 2012, så det börjar väl vara på tiden. Jag räknar inte med att kunna slå nytt personbästa, men jag lämnade dörren öppen och anmälde mig till startgrupp D, där man siktar på en sluttid mellan 3.00 och 3.30. Jag räknar helt enkelt med att jag ska få flytta ner till E (eller ställa mig sist i D) då (!) jag i april konstaterar att jag nog bara är i form för att springa på 3.40 eller så.

 

 

Nu har jag alltså inlett träningen med fokus på maraton. Tänkte följa Janne Holméns maratonprogram med sikte på 3.45 som sluttid. Om jag märker att det går lätt att följa programmet så kör jag lite högre hastigheter helt enkelt och klarar kanske av en ännu bättre tid, men 3.45 känns överkomligt även om jag inte (på grund av mina andningssvårigheter) skulle lyckas förbättra mig alls från nuläget. Holméns maratonprogram innehåller 3 pass per vecka och nu i början är de ganska moderata. Jag springer nog mer än 3 ggr per vecka, men det innebär att jag också har möjlighet att springa morgonpass i mysfart, vilket är viktigt för mig då jag inte vill vara alltför styrd.

 

Igår morse sprang jag ett väldigt segt morgonpass på 8 km, så idag fick det bli löpvila för att få bort segheten ur benen.

 

Förutom löpningen vill jag också få in minst tre styrketräningspass i veckan. Jag vill ha starka ben och stark core och övre rygg. Det hjälper mig förstås i vardagen (som ni kanske minns har jag ju en krånglande korsrygg), men det hjälper mig också i löpningen. Dels orkar kroppen längre och dels kan jag springa lite snabbare och lite lättare med starka muskler.

 

Ber om ursäkt för att ni som följer mig på instagram redan sett alla bilder, men jag tar inte hundra bilder per dag precis.

 

Så, med lite planering tror jag att mina träningsveckor kommer bli riktigt bra och varierade också framöver och 2015 bara måste bli ett bättre år än 2014. För att det skulle bli sämre kan nog bara klassas som en omöjlighet.

Publicerad 26.11.2014 kl. 21:12

Vecksoummering.

Jag har nu kunnat lägga ytterligare en bra träningsvecka till statistiken. Det känns bra, för de bra träningsveckorna har inte varit så många under detta år. Nu känns det dock som jag har något bra på gång och jag försöker smida medan järnet är varmt så att säga.

 

 

Förra veckan bestod endast av fyra löppass, men eftersom ett av dem var på 50 km så blev veckomängden ändå helt godkända 75 km. De andra passen var ett intervallpass på 30 minuter (70/20-intervaller), en kort och lätt morgonjogg på 6 km och ett förvånansvärt snabbt och lätt kvällspass på 14 km. Utöver detta har jag tränat styrka 3 gånger, fått in lite rörlighet och lite promenad. Allt som allt ungefär 14 timmar.

 

Det är de här träningsmängderna som jag skulle vilja hålla mig kring nu. Det är här jag mår som bäst, både fysiskt och psykiskt. Periodisering kommer oftast naturligt i och med annat program så det blandas ofta in veckor med mindre mängd/intensitet, men jag trivs bäst om normtillståndet innebär ett snitt på 1,5-2 timmar träning per dag. Det är inte alltid jag har den tiden, men jag borde alltid kunna skapa den tiden. Det är ju ändå mitt eget välmående det handlar om.

Publicerad 24.11.2014 kl. 22:02

Så mycket ultra.

Den här veckan har verkligen varit en ultravecka. Det var så mycket ultra på gång att jag till och med var tvungen att uppta lite gamla takter och klämma till med ett 50 kilometers pass före jobbet i onsdags. Ja, jag började jobba först 14.30, så det var inte så galet som det låter. Bara lite galet. Och lite skönt. Och det gick faktiskt jättebra.

 

Döpte denna bild till "The loneliness of the longdistance runner" på instagram. För det var ensamt.

 

Det var 7 månader sedan som jag senast sprang 50 km. Efter det har långpassen varit lätträknade. Några pass på över 20 km, ett på 30 km. Inte direkt ultralöpartakter. Men jag får väl börja inse att mina lungor är som de är och nu får jag försöka göra det bästa av situationen, även om situationen är långt från var jag trodde jag skulle vara vid den här tiden.

 

I helgen har det alltså också pågått en hel del annat i ultrasammanhang. Det har sprungits VM på 100 km och 24 timmars i Bislett. Båda är lopp som jag någon gång skulle vilja delta i, men för tillfället känns Bislett betydligt mer realistiskt. Dit är det ju bara att anmäla sig. Till VM vill jag kvalificera mig. Ifjol var jag nära, men nära skjuter ingen hare.

 

Dessutom har det sprungits ultraintervaller i helgen. Det har jag också gjort en gång i bloggens begynnelse. 8*10 km. Ensam för mig själv. Har ännu inte återhämtat mig mentalt så pass att jag skulle göra om det, men det börjar vara nära nu, så kanske jag springer dem nästa gång. För det är ju lite kul att vara lite galen också.

 

Publicerad 23.11.2014 kl. 15:13

Julkalender.

Ni som hängt här ett tag vet ju att jag brukar ha någon typ av julkalender på bloggen varje år. Jag har haft julklappstips (2010), sprungit varje dag (24 km den 1 december ner till 1 km på julafton, 2011), plankat varje dag (1 min den 1 december och upp till 24 min på julafton, 2012) och ifjol tävlade jag ut olika roliga saker varje dag.

I år är jag inte helt säker på om det blir någon julkalender på den här bloggen, men jag läste i alla fall att Träningsglädje-Sara kommer att köra sin traditionella Jävligt jobbig julkalender också i år. Jag tycker det är en otroligt bra idé och även om jag inte har kört den till punkt och pricka varje år så brukar jag alltid inspireras. I år ser den ut så här:

 

Tänker du hänga med?

Publicerad 19.11.2014 kl. 18:49

Foto: Tor Wennström, Hbl.

 

Jag heter Johanna och jag är en löpare. Faktum är att jag är en ultralöpare. Jag har sprungit ultralopp på upp till 48 timmar och tror inte att det finns någon gräns för hur långt man kan springa. Ni får gärna kontakta mig på: johanna.hedvik [ät] gmail.com



Personbästa:

Halvmaraton 1:36:52 (2013)
Maraton 3:29:26 (2012)
100 km 9:03:43 (2013)
6 timmar 63,054 km (2009)
(Inofficiellt ~68 km (2013))
24 timmar 162,73 km (2010)
(Inofficiellt ~170 km (2012))
48 timmar 251,2436 km (2011)