Vill inte jinxa, men...

Vågar knappt skriva det här, men jag sprang faktiskt ett bra pass idag igen. Det var strålande sol och vindstilla idag morse (men också -5 grader kallt) och jag sprang 18 km före jobbet. Höll 5:30-fart och hade hyfsad puls och det gör mig så glad, men också lite rädd att det snart kommer att komma ett enormt bakslag (igen). Det känns liksom lite för bra för att vara sant att löpningen faktiskt skulle börja funka (någotsånär) igen.

 

Shall I compare thee to a winter's day? Men det borde ju vara vår.

 

Håller i alla fall tummarna för att det inte bara är ett kortvarigt flyt, för det skulle nog kännas bra att kunna springa lite lättare igen.

Publicerad 25.03.2015 kl. 20:57

Alla goda ting är tre.

Det har blivit tre löppass på tre dagar för mig nu. Tre tior, som alla gått på 50-52 minuter. Lördagens tia skrev jag ju redan om, och igår blev det 5+5 km på löpbandet på gymmet (5 km före och 5 km efter styrketräning). Det går ju inte helt att jämföra med 10 km i ett sträck, men det kändes avslappnat och kontrollerat trots att jag sprang hela 3 km i 4:37-fart.

 

Tycker att värmen och svetten är jobbigast då jag springer på bandet. Skulle önska att gymmet hade några grader svalare i rummet med löpband.

 

Idag blev det sen alltså också, helt oplanerat, en tia i rätt så bra fart. Hade en lucka på jobbet på ungefär 2 timmar och for snabbt hem kastade i mig ett mellanmål, svirade om till löparkläder och stack ut. Det var grått och duggregnade lite, vilket gjorde att det inte alls var dammigt! Benen trummade på av sig själva och även om pulsen var lite högre än jag skulle önska, så är jag riktigt nöjd med att kunna springa i farter kring 5 min/km utan att känna att jag håller på att dö.

 

Kuriosa: då jag tog den här bilden utanför vårt hus kollade jag mycket noga att jag skulle vara ensam på innergården. Men tror ni inte att en snubbe kom ut på sin balkong just precis då jag låg där med benen i luften och tog kort? Låtsades stretcha.

 

Jag har också hunnit med ett bröst/triceps/mag-pass på gymmet idag morse. Var inte borta därifrån mer än 9,5 timmar (så lång tid som det var stängt). Tänkte köra på samma vikter i bänkpress som jag med lätthet körde tre set med förra veckan, men idag var det mycket tyngre. Så pass tungt att jag faktiskt inte klarade av min sista repetition i andra set och lämnade med stången halvvägs upp och kom inte längre upp. Fick släppa ner och be om hjälp av en kille som stod bredvid. Han hjälpte förstås gladeligen, men det var lite pinsamt ändå... Jag klarade ju faktiskt de där vikterna förra veckan. Han var i alla fall jättesnäll och sa att det bara är att säga till om jag behöver någon som säkrar :)

 

 

Förresten stannade en äldre man mig idag på min löprunda. Han ville bara säga att jag har en bra rytm och att jag ska "Anna palaa!" (alltså typ, fortsätta i samma stil/"kör bara kör" - svåröversatt). Ett litet vardagsguldkorn.

Publicerad 23.03.2015 kl. 20:30

Chillaxing.

Efter torsdagens fyra timmar träning och jobb var jag slut. Riktigt trött faktiskt. De där miserabla 25 kilometerna i dammoln tog musten ur mig och jag bestämde mig för en vilodag på fredagen. Det var strålande solunder dagen, och det var tur för då gick det mycket bra att se på solförmörkelsen. 

 

Här täcks ca. 85% av solskivan. Det är först år 2039 som vi nästa gång kan se en lika stor partiell solförmörkelse här i Skandinavien.

 

I övrigt tog jag det lugnt på fredagen. Chillaxade för fulla muggar. Veckohandlade, rockade sockorna och tog en kvällspromenad. En sån där ljuvlig kväll efter en lång arbetsvecka.

 

Ska jag vara ärlig så rockar jag sockorna ganska ofta. Om en strumpa får ett hål så slänger jag den, men inte den som är hel. Den kan jag matcha med en av de där strumporna som förlorat sitt par i tvättmaskinen då tvättmaskinsmonstret ätit upp den. Vad spelar det för roll om strumporna matchar eller inte?

 

På lördagen inledde jag dagen med en solskenspromenad med min fina kusin Daniela som har mindre än 4 veckor kvar till sin bikinifitnessdebut. Hon studerar i Umeå så vi ses inte så jätteofta just nu, så det var trevligt att få ses, även om hon är trött nu såhär i slutskedet av en lång diet. 

 

Fortsatte sen med att chillaxa hela lördagen typ. Hade tänkt springa, men kom mig aldrig ut och till sist föreslog mannen att vi skulle åka till mina föräldrar, så jag bestämde mig för att springa där istället. Tog ett tag innan jag kom mig ut där också, men i solnedgången for jag och springhunden Pepsi iväg.

 

 

De två första kilometerna gick långsamt, men sen började mina ben trumma på lite hårdare (och Pepsis små tassar ökade också farten där en bit bakom mig) och det fortsatte att gå snabbare och snabbare. Det kändes dessutom avslappnat och kontrollerat och pulsen var inte så hög att det skulle ha varit jätteobekvämt. Det blev flera kilometer snabbare än 5 min/km och till sist hade vi fått ihop 10 km på 52 minuter, vilket är riktigt bra för mig just nu. De sista 5 kilometerna gick på under 25 minuter, så det var progressivt och bra. En helt annan känsla än i torsdags!

 

Himlen var vacker där ute på landet under vår runda.

 

Idag har jag fortsatt chillaxa med en lååång sovmorgon (steg upp klockan 11!!) och sen har jag bara legat i soffan. Börjar dock bli dags att ta tag i jobb, matlådefix och gym. Har både tänkt styrketräna och springa på gymmet idag, så det lär ta nån timme det också.

Publicerad 22.03.2015 kl. 13:15

Ibland får man till det.

Jag har fortsatt att hosta hela veckan, men är i övrigt frisk som en nötkärna så jag tränar på. Det har blivit en del löpning och en del gym, precis som vanligt alltså. Ska dessutom få till ett rörlighetspass snart också. Vilket år som helst nu.

 

I början av veckan fick jag springa i soool!

 

Dagens träningssaldo är jag extra nöjd med: fyra timmar på en vardag! Hann med ett benpass på gymmet före jobbet. Svettigt och tungt som bara den, men skön känsla efteråt. For sen till jobbet för en kort dag och efter lunch for jag ut på ett längre löppass. Hade planer på 30 km, men det var så himla tungt idag (tror det berodde mycket på det där j*kla gatudammet), så jag kortade ner passet till 25 km. Nu efteråt låter jag som någon som rökt i 40 år, så det där dammet har nog satt sig i halsen. Hoppas det lättar snart, för jag vill inte behöva maratonträna på löpband eller på mjuka skogsvägar... Och ja, jag for tillbaks till jobbet efteråt. Hade möte. Kände mig sjukt effektiv.

 

I tisdags var jag dessutom och fixade till en ny frisyr. Efter att jag försökt bättra på min permanent i november så har mitt hår varit slitet, tunt och trist på höger sida av huvudet (dock inte på vänster). Jag har supertjockt hår, så att ha hår som ser tunt och livlöst ut har nästan orsakat en identitetskris hos mig. Nu räddade vi det med att klippa av massor och dessutom sätta i en mörkbrun färg.

 

 

Jag har inte färgat håret på 4 år eller så. Har haft min naturliga färg och trivts riktigt bra i det. Men nu när håret är torrt och skadat av permanenten (det var inte helt rätt gjort andra gången), så ser det friskare och bättre ut i mörkt. Hade mörkt också då jag startade den här bloggen 2010, så jag är inte fullt så ovan som mina kollegor :)

 

Publicerad 19.03.2015 kl. 19:55

Let there be light.

Min förkylning blev inte bättre och trots det strålande vackra vädret vilade jag från träning både fredag och lördag. Tog en promenad båda dagarna, men annars ingenting och det var inte lätt kan jag säga. Jag var ju inte så sjuk att jag låg däckad och efter de långa, mörka vintermånaderna var det ren tortyr att låta solskensdagar passera osprungna...

 

Igår friskförklarade jag mig själv och for ut på en lugn löptur. Pulsen hölls riktigt låg (farten var inte heller hög), och jag fick ihop 13 underbara kilometer i solskenet. Det var riktigt, riktigt skönt!

 

 

På kvällen, efter att alla matlådor var fixade, for jag en snabb sväng till gymmet också och kände på lite vikter. Fick superbra kontakt med ryggen, så det blev några övningar för rygg och axlar innan gymmet stängde och jag fick traska hem. 

 

Idag morse vaknade jag vid 6-tiden och for ut på en lugn morgonrunda. Det var underbart att se att det var ljust redan då och att solen var uppe och strålade för fullt vid 7. Jag höll noga koll på pulsen idag igrn (för jag hostar ännu en del), men den var lägre än på mycket, mycket länge, så jag räknar mig inte som sjuk (även om jag fortfarande låter förkyld, men jag har normal puls och noll känningar i halsen).

 

 

Jag fick in en tur till gymmet idag också. Bröst/triceps/mage stod på programmet. Bröstövningarna gick jättebra! Jag är lite fascinerad över hur snabbt det kan växla mellan vilka muskelgrupper som känns starkast och som utvecklas mest. Tyckte jag gick framåt massor med triceps för någon vecka sen, men nu står jag helt still - medan jag då ökar i bänkpress till exempel. Bra så länge något går framåt i alla fall :)

 

 

 

 

Publicerad 16.03.2015 kl. 18:39

Fröken rastlös.

Mina förkylningskänningar har inte gett efter, och man kan väl nog säga att jag är förkyld nu. Jag hostar och snorar, men har inte ont i halsen och är inte speciellt trött. Hoppade över löpningen igår (trots det underbara vädret!!) och tränade bara styrketräning (inte så himla jobbigt för hjärta och lungor), men idag blev jag för rastlös och tog en morgonlöptur.

 

 

Jag var mycket noga med att kolla pulsen hela rundan och den höll sig på en riktigt låg nivå faktiskt. Farten var ju förstås inte något att skryta med, men jag ville ju bara ut och röra på mig lite och det kändes inte alls fel. Visst kände jag av förkylningen lite grann, men inget halsont och inga konstiga pulsvärden, så det borde inte vara skadligt.

 

Blev lite kaxig av att löpningen gick så bra, så jag tränade faktiskt ben på gymmet på eftermiddagen också. Sänkte vikterna en aning så att det inte skulle vara någon maxträning och fokuserade istället fullt på kontakt. Blev kanske svettigare lite snabbare än vanligt, men det kändes inte heller fel att gymma. 

 

 

Jag hoppas jag ska kunna springa lite grann varje dag här under slutet av veckan också, för väderprognoserna är ju helt underbara, men med en månad kvar till Rotterdam kommer jag förstås inte att riskera något om jag börjar känna mig sämre än jag gör nu.

Publicerad 12.03.2015 kl. 20:53

Ljusare tider.

Denna vecka har jag lite extra grejer insatt på jobbet, vilket gjort att mitt gymschema ställts på ända. Därför blev det ett gympass före jobbet igår morse. Det är inte idealt, för det innebär väckning 5.30 och frukost före träning (jag tränar helst före frukost, jag är inte hungrig annars). Igår gick det dock riktigt bra, speciellt med tanke på att det faktiskt var gryning då jag traskade iväg.

 

 

På gymmet blev det bröst/triceps/mage och jag lyckades faktiskt öka i bänkpressen till vikter som jag inte vet om jag någonsin tränat med tidigare. 8 repetitioner dessutom. Det kändes bra.

 

 

Det som kändes mindre bra var att rotatorcuffen på vänster sida trilskades. Den har känts av lite då och då ett tag, men blev värre då jag var till sjukhuset i samband med ryggskottet och fick en spruta med smärtstillande där. Den gör inte direkt ont, men det känns obekvämt i vissa rörelser, så igår bokade jag tid till massage/fysioterapi och fick en tid redan igår kväll. Min massör/fysioterapeut frågade lite om axeln och i vilka rörelser det kändes av och försäkrade mig sen om att det inte är något allvarligt, men att jag kan avvakta och se lite. Sen blev det massage av höften, rygg och axlar och idag känns axeln riktigt bra!

 

Hade tänkt springa ett längre pass idag morse, men vaknade med en lätt irritation i luftvägarna och eftersom väderprognoserna för resten av veckan ser mycket bra ut vill jag inte riskera att dra på mig något värre nu och inte kunna springa i helgen, så jag har tagit det rätt så lugnt idag och imorgon ska jag testa ett gympass så får jag bara hålla tummarna att det inte blir något mer än en lätt irritation.

Publicerad 10.03.2015 kl. 18:46

Waiting for the storm to pass.

Bloggen hamnar lite i skymundan nu känns det som, för jag har mycket på jobbet och vill förstås ändå kunna prioritera träningen och då blir det lite såhär. Jag är flitigare med att uppdatera instagram (jag kan skriva kortare texter där), så ni kan kolla in @johannahedvik.

 

På instagram har jag redan berättat att jag kommer att skänka lika många euro till välgörenhet som jag springer kilometer i mars. Vart pengarna ska gå vet jag inte än, men jag skulle gärna stödja forskning om psykisk ohälsa (effektivare behandlingar mot depressioner, självskadebeteende, ångest o.s.v. borde kunna tas fram, men forskningsområdet är nog inte tillräckligt prestigefyllt och välbetalande idag som det borde vara och därmed halkar forskningen efter), men jag vet inte vilken organisation som skulle kunna förmedla pengarna rätt. Om du vet får du väldigt gärna meddela mig. Hittills i mars har jag sprungit 105 km, så det borde bli en okej summa till något gott ändamål i alla fall.

 

Idag blev det 35 lugna km (3 h 20 min). Med fem veckor kvar till Rotterdam marathon kan jag nog inte få för många långpass.

 

Igår hade jag en ladda-batterierna-dag. Var totalt slut på fredagen efter en stressig vecka, så en lugn dag behövdes verkligen. Gick omkring i pyjamas här hemma hela dagen och bara tog det lugnt. Fixade veckans matlådor, men det var det mest krävande. Klockan 18 for jag till gymmet för ett lugnt discopass (de hade öppet hus fram till klockan 18 och under öppet hus undviker jag nog gymmet). Det var riktigt trevligt (om jag bortser från en kort stund då jag tvingades lyssna på två tonårspojkar som tydligen hade ungefär ett ord i sin vokabulär - vittu (finska för fitta). Jag blev så irriterad på att lyssna på dem, då de dessutom mest pratade om snus och de snusade alltså också under träningen, att mitt goda humör nästan försvann, men som tur var gick de iväg efter en stund).

 

Var så nöjd då jag här tidigare i veckan hittade den här blå tröjan i en butik. Det är så himla sällan som den blå färgen finns på damkläder att jag var tvungen att köpa den (och en annan, varmare, i en melerad variant av samma färg).

 

Idag har det som nämnts alltså varit långpass-dag och så en del jobb. Veckan som kommer blir ännu stressigare än förra veckan, men jag vet att det är tillfälligt. Efter påsk lättar det betydligt.

Publicerad 08.03.2015 kl. 19:22

Aminosyror - mina favoriter.

I samband med att jag skrev min smakrecension av proteinpulvren från fitnessguru så fick jag också två frågor om smakerna på deras aminosyror, så jag ska skriva lite om dem nu. Fitnessguru och jag har avslutat vårt samarbete nyligen, så detta är inte ett samarbetsinlägg, utan helt enkelt ett inlägg som svarar på frågorna jag fick.

 

Jag har, som jag tidigare nämnt, varit väldigt skeptisk till aminosyror. Detta för att jag, då jag första gången testade aminosyror, valde ett osmaksatt tillskott för att på så sätt undvika konstgjorda tillsatser. Big mistake. Osmaksatta aminosyror smakar vidrigt, dessutom gick de inte att blanda ut med vatten, så upplevelsen var alltigenom hemsk och jag tog avstånd från aminosyrorna.

 

Mina gymförberedelser numera: riskakor och aminosyror.

 

Då jag sen fick chansen att testa på smaksatta aminosyror så började jag ändp gilla dem och sedan dess tar jag dem i samband med gympass och har dem ofta även i min handhållna flaska på långpass. Aminosyror är alltså byggstenar för protein och 8 av dem är essentiella och vi måste få dem i oss via kosten. De aminosyror jag tar är BCAA, alltså L-leucin, L-valin och L-isoleucin. Aminosyrorna är redan i en sån form att de kan ta upp direkt av kroppen (till skillnad från protein som först måste brytas ner) och är därför lättillgängligt för musklerna och bra vid muskeltillväxt (eller för att förhindra muskelnedbrytning, vilket gör att det passar bra innan morgonpass också). Det finns också studier* som visar att BCAA kan bidra till ökad syreupptagningsförmåga vid uthållighetsidrott.

 

Jobbar hårt på att få starkare rygg med lite mer synliga muskler. De syns då jag flexar i spegeln, men att försöka fånga dem på bild går väl sådär... 

 

Aminosyror har alltså en hel del fördelar, men för min del är alltså smaken också väldigt viktig och där måste jag säga att jag verkligen gillar fitnessgurus aminosyror. Det var inte mitt val att avsluta samarbetet om vi säger så. Här är i alla fall mina åsikter om smaken på de aminosyror jag testat:

 

Fitnessguru Oneamino Apple

Det här är min favoritsmak. Så syrlig och fräsch. Smakar som surt, grönt äpple. Den är lätt att blanda ut med vatten och för mig funkar den som motivationshöjare; det är hur lätt som helst att ta sig till gymmet då jag vet att jag får dricka de här aminosyrorna.

Fitnessguru Oneamino Pear

Smakar som konstgjort päron och luktar som en ester som man tillverkat själv som eventuellt ska ha pärondoft. Smaken är ändå fräsch och påminner nog om päronisglass. Päronsmak brukar sällan vara min favorit, men för dem som brukar tycka om glass/godis/drycker med päronsmak så är denna nog en höjdare.

Fitnessguru Oneamino Cola

Smakar inte Coca-cola, men lite som godis-colaflaskor. Helt okej smak, som jag inte tackar nej till, men med den här konkurrensen är det svårt att säga om den tar medalj eller ej för min del.

Fitnessguru Oneamino Wild Strawberry

Den här tävlar om förstaplatsen för min del. Den smakar som röda haribonappar i smält form, men med en syrlig touch. Riktigt fräsch och god och också lätt att blanda ut.

Scivation Xtend Raspberry Blue

Den här blir verkligen blå när man blandar ut den (pulvret är också blått). Raspberry blue är en konstig smak att beskriva, men den är nog god, men lite för klibbig. Jag skulle vilja ha en smak som funkar bättre som törstsläckare, men den här gör mig nästan mer törstig. Pulvret är lätt att blanda ut och om jag blandar med tillräckligt mycket vatten så blir den lite mindre klibbig, men den är ändå inte lika fräsch i smaken som tillexempel Oneamino Apple.

 

 

Jag kommer säkert i något skede att testa ännu fler märken och smaker, hittills har jag alltså bara smakat en enda smak förutom fitnessgurus (och så den osmaksatta då). Jag är fortfarande skeptisk till nya smaker, då jag har den osmaksatta i färskt minne (trots att det är flera år sen), så jag skulle vilja att fler tillverkare skulle sälja portionspåsar så att man kan testa smaken utan att behöva köpa hem en stor burk.

 

 

*Effect of 6-week edurance training programme and branched-chain amino acid supplementation on histomorphometric characteristics of aged human muscle. Freyssenet D, Berthon P, Denis C, Barthelemy JC, Guezennec CY, Chatard JC. Arch Physiol Biochem. 1996.

Publicerad 07.03.2015 kl. 11:28

Vinnarkänsla.

Idag morse hade jag planerat in ett lite längre pass löpning. Vaknade och kände mig inte på topp. Inte sjuk, men seg och inte riktigt mig själv. For i alla fall ut och märkte direkt jag började springa att pulsen var hög trots låg fart. Alltså högre än den är normalt också i detta tillstånd. Tänkte skita i allt och vända om. Eller i alla fall korta ner passet. 

 

Ursäkta min taskiga spegelselfie, men jag har äntligen kunnat börja ha tunn löparjacka igen och det måste förevigas.

 

Men jag gjorde inte det. Jag körde enligt plan. Och planen var tuff. 

 

Jag värme alltså upp i 2 km och satte sen av på en 4 kilometer lång fartökning i en lite snabbare fart än min (utopiska?) maratonfart för Rotterdam maraton. Det var tungt, men det gick. Tog 500 meter gå/joggvila och upprepade sedan proceduren tills jag hade fått ihop 4*4 km i hög(re) fart och totalt 20 km på klockan. Lyckades till och med hålla ihop hela vägen, trots att lungorna skrek. Vinnarkänsla indeed!

 

Fifty shades of grey - in real life.

Publicerad 03.03.2015 kl. 21:05

40 km löpning och ett mysigt gympass.

Rubriken sammanfattar i stort hur min helg sett ut. Mitt sportlov har ju annars inte varit sådär särdeles sportigt då jag försökt vara lite försiktig med ryggen, så måndag-fredag blev det bara tre kortare löppass (5-10 km) och tre gympass. Nu under helgen har jag dock ökat på löpmängden lite och det har känts riktigt bra.

 

Igår inledde jag helgen med ett pass på 10 km. Det gick ganska snabbt för att vara jag nuförtiden och pulsen var därmed också rätt så hög. Känslan var i alla fall bra och eftersom jag nu faktiskt verkar ha lärt mig att lyssna på ljudböcker då jag springer (men det måste nog vara rätt bok), så gick tiden ganska snabbt. Lyssnar på Fredrik Backmans senaste, Britt-Marie var här, och jag gillar Backmans böcker otroligt mycket!

 

Det börjar snart likna vår här också.

 

På kvällen for jag till gymmet för veckans fjärde gympass. Det är inte alla veckor det blir fyra pass, men det fjärde är i så fall väldigt kravlöst och avslappnat. Jag har ju ett 3-splitsprogram så då jag gjort mina tre träningar för veckan så kan jag alltså discogymma under det fjärde passet. Det betyder dock inte att jag inte skulle lyfta tungt och pressa mig, men det betyder att jag väljer övningar som känns roliga. Igår blev det fokus på baksida axlar, övre rygg och biceps.

 

Skön stämning på gymmet en lördagkväll. Där var en hel del folk, men det var ändå lugnt och tyst och skönt.

 

Idag hade jag stämt träff med Camilla i Gerby (dit jag har 5 km) klockan 10. Det var ett mycket bra drag för då kom jag mig iväg på långpasset i tid. Brukar aldrig hitta kragen på söndagar annars, så jag kan inte ta mig i den och därmed brukar mitt pass påbörjas alltför sent. Väl framme i Gerby hade Camilla med sig Nina också och ingen av dem hade sprungit långpass på länge så vi tog det lugnt och fint. Vi valde runda så att de kunde kliva av då vi passerade deras hus och så satte vi av.

 

I ungefär 15-16 km hade jag sällskap av dem innan de var hemma igen och då hade jag ca.10 km kvar. 10 kilometer i världens värsta motvind. Motvinden i sig kan jag hantera ganska bra, men jag verkligen hatar det där vinande, sjudande ljudet i öronen. Men det var bara att borra ner huvudet och mata på. Benen hann bli lite trötta på slutet och jag stannade och stretchade höftböjarna ett par gånger då jag började känna att ryggen kändes stel (vill inte bli immobil igen), men utöver det så gick det ganska bra att ta sig hem också och så hade jag fått ihop mina 30 km.

 

 

Eftermiddagen har jag spenderat i soffan och bara njutit av känslan av att inte ha skjutit upp löppasset och nu ska jag börja ta tag i veckans matlådor. Tänkte dessutom testa äta sikfilé ikväll. Är mycket misstänksam.

Publicerad 01.03.2015 kl. 17:50

Yoogaia, något för dig?

Ni har kanske alla hört om, eller testat, yogobe, en nätsida där man kan streama yogaklasser och yoga hemma i vardagsrummet. Jag har testat och jag var riktigt nöjd, men började aldrig prenumerera då jag kände att jag redan lägger en hel del pengar i månaden på mitt gymkort och jag har faktiskt tillgång till yoga där också.

 

Nu har jag via Buzzador fått chansen att pröva på Yogaia, ett lite motsvarande koncept. På Yoogaia kan man streama yoga, pilates, core och kettlebell-klasser. På Yoogaia kan man dessutom vara med på live-klasser. Man har igång sin webcam och är med "live" - men hemma i sitt vardagsrum. Om inte tiden för live-klassen passar kan man när som helst se på inbandningen av klassen. Deltagarna kan inte se varandra, bara instruktören. På så sätt kan man alltså få hjälp om man gör någon rörelse fel, vilket ju kan vara bra om man inte är så van utövare.

 

Om ni vill testa så får ni testa helt gratis i 14 dagar (normalt får man 7 dagar) om ni använder koden YOOGAIATRIAL2015. Yoogaia-klasserna finns på finska och engelska (konceptet är utvecklat i Finland) och där finns faktiskt riktigt mycket att välja på. Kikar lite på en foamroller-klass på söndag kväll, vore väldigt spännande att testa på det där med live-online-träning. Hittills har jag alltså bara surfat runt på sidan, inte testat något, men hör av er om ni testar och vad ni tycker!

Publicerad 27.02.2015 kl. 16:59

Bitterljuv nostalgi.

Idag fick jag ett mail från Rotterdam marathon. Det är snart bara 6 veckor kvar och i mailet fanns mitt startbevis. Samtidigt är det en påminnelse om att mina förberedelser inte riktigt gått som jag tänkt. Mina andnings/puls-problem har inte blivit bättre och dessutom har jag fortfarande lite begränsad rörlighet på grund av ryggen.

 

Jag springer ju. Det är inte det. Jag springer bara inte på den nivå jag skulle önska.

 

Jag försöker förbereda mig mentalt på att det bara ska vara ett upplevelselopp. Men det är svårt för en tävlingsmänniska som jag. Det är fortfarande så himla svårt att acceptera att något, som jag inte vet vad det är, har ätit upp den löparförmåga jag en gång besatt. Det är så himla svårt att acceptera att jag kanske aldrig någonsin kommer att bli så bra som jag en gång var.

 

Innan starten på det som jag klassar som mitt bästa lopp hittills (någonsin?). FM på 100 km 2013.

 

Kanske är det därför jag inte ännu bokat varken flyg eller hotell. Kanske försöker jag förtränga hela loppet. Men det blir ju inte bättre för det. Jag kan ju fortfarande springa och jag vet att jag tar mig runt ett maraton. Det gör jag antagligen vilken dag som helst. Och kanske hade jag aldrig hittat tillbaks till styrketräningen om jag fortfarande kunnat mala på med löpningen och bara gå framåt och framåt. Det vore ju synd, för jag gillar ju styrketräningen.

 

Jag tycker om att lyfta också. Men skulle jag inte kunna få gå framåt med både och?

 

Men ändå. Jag saknar känslan av framgång inom löpningen. Känslan av att känna mig i form och oövervinnelig. Känslan av att veta att jag är så bra som jag någonsin varit. Känslan av att slå personbästa. Ni vet. Jag önskar inte nya personbästa på löpbande band och formkurva som pekar spikrakt uppåt, men en lite lätt sluttande kurva kanske?! Uppåt då.

 

Publicerad 26.02.2015 kl. 21:11

Recension av fitnessgurus proteinpulver.

Som jag utlovat tidigare, så kommer här nu en recension av alla smaker på proteinpulver som finns i fitnessgurus sortiment; åtta stycken smaker av vassleproteinkoncentrat (OneWhey) och åtta stycken smaker av vassleproteinisolat (OneWhey Isolate).

 

Jag har testat smakerna utblandade med enbart vatten (ca. 2 dl) då jag tycker att det är det ultimata smaktestet. Om det smakar gott utblandat med vatten så kommer det med all säkerhet att smaka gott också utblandat med mjölk av något slag eller t.ex. i gröt.

 

 

Vassleproteinkoncentrat (innehåller 78% protein).

 

  • OneWhey Vanilla White Chocolate

Det här pulvret smakar sött och har en ganska konstgjord smak. Det är inte alls blaskigt, utan rätt så gott. Jag har inga problem att dricka det, men jag tror att det är en smak som jag skulle bli led ganska snabbt, just på grund av sötheten. Mycket lätt att blanda ut, klumpar inte alls.

  • OneWhey Raspberry White Chocolate

Första klunken av detta smakade verkligen hallon, men sen var den smaken inte alls lika stark (eller så vande jag mig bara). Smaken är krämig, men lite svårdefinierad - det är något jag alltid tycker med vitchokladsmak, det smakar sött, men är det vitchoklad? Den är rätt så söt, men riktigt god. Mycket lätt att blanda ut.

  • OneWhey Cappuccino

Det här smakar cappuccino/kaffe/moccha (eftersom jag inte dricker kaffe kan jag inte särskilja de smakerna alls). Det är inte min favorit, just med tanke på att jag inte tycker om kaffe, men den är ändå helt drickbar och jag skulle helt klart hellre dricka denna än många andra proteinpulver...

  • OneWhey Kiwi Yoghurt

Sämsta smaken enligt mig. Smakar kanske yoghurt, men inte kiwi utan bara konstgjort. Får nästan kväljningar av denna. Den gick inte heller att blanda ut, utan det blev en massa klumpar (vilket kan ha något att göra med att jag hade portionspåsen i en jackficka ett par timmar innan och påsens innehåll påverkades kanske av fukt/temperatur, men vitsen med portionspåsar är väl ändå att man ska kunna ta dem med sig...). Skulle absolut aldrig köpa denna.

  • OneWhey Chocolate Hazelnut

Smakar nötigt, men lite, lite blaskigare än många av de andra smakerna. Jag tyckte mig också ana en bismak som jag inte är helt förtjust i. Jag testade dock denna i slutet av testperioden (tog en smak om dagen) och märkte att jag verkligen försökte hitta sätt att rangordna smakerna och skilja dem åt. Så denna är definitivt god, men inte min favorit.

  • OneWhey Vanilla Wildberry

Den här luktade fruktyoghurt, men smakade inte alls så. Smakade nog just vanilj och bär. Var lagom söt och riktigt god!

  • OneWhey Pistachio Coconut

Mmm, den hrä smakar som mandelessens luktar (och jag tycker det luktar GOTT!). Pistagenötsmak brukar smaka såhär, men det smakar inte som riktiga pistagenötter utan jag kopplar det alltid mer till mandelmassa (och jag ÄLSKAR mandelmassa). Denna har också äkta kokosflingor i. Det är som att dricka lättflytande mandelmassa (men inte fullt så sött). Mums - min favorit av koncentraten!

  • OneWhey Strawberry White Chcocolate

Den här är mångas favorit och jag förstår varför. Den är söt och god och smakar lite milkshake. Jag tror att jag skulle bli led den i längden, just för att den är så söt (vilket egentligen är jättekonstigt för jag gillar ju sånt som är sött), men vill man ha en milkshake-aktig proteinshake så är denna nog rätt val.

 

Proteinpulver funkar i gröten också.

 

Vassleproteinisolat (innehåller 87% protein, inga kolhydrater).

 

  • OneWhey Isolate Milk Chocolate

Denna var förvånansvärt god! Jag brukar inte vara så förtjust i chokladsmak på proteinpulver, men denna var riktigt bra! Smakar inte riktigt mjölkchoklad (typ O'boy), utan mer nötigt - kanske nougat? Jag gillar det hursomhelst och den är lätt att blanda ut - inga klumpar!

  • OneWhey Isolate Mango Yoghurt

Den här har jag svårt att bilda mig en uppfattning om. Den smakar nog yoghurt, men är det mango yoghurt? Kanske mer persikoyoghurt? Den är dock riktigt god och har potential att bli en favorit som jag skulle längta efter, men det kan också bli tvärtom. Raka besked här alltså ;) Den är i alla fall inte blaskig och det blir inga klumpar då man blandar.

  • OneWhey Isolate Mint Chocolate

Omnomnom!! Den här smakar verkligen mintchoklad och är helt sjukt god! Lätt att blanda ut dessutom. Den här är min favorit bland isolaten!

  • OneWhey Isolate Rocky Road

Den här smakar ganska likadant som Milk Chocolate, även om jag som sagt inte smakat dem på samma gång. Den smakar sött och lite nötaktigt (kanske nougat då). God och fyllig smak!

  • OneWhey Isolate Pineapple

Den här smakar ananas, men inte färsk ananas utan så som konstgjord ananas brukar smaka. Det är interiktigt som Piña Colada (i alla fall inte utblandat med bara vatten), men något ditåt i alla fall (som en Virgin variant i alla fall). Jag är neutralt inställd till smaken - inte min favorit, men helt klart drickbar.

  • OneWhey Isolate French Vanilla

Här har vi fyllig vaniljsmak, men med en bismak av något annat som jag inte kan identifiera. Den är inte för söt, så som vanilj ofta blir, utan riktigt god att dricka. Den slår inte mintchokladen sådär som dryck, men den är antagligen godare i gröt och funkar kanske bättre som allround-protein.

  • OneWhey Isolate Mango

Smakar inte färsk mango (men jag anar en bismak av färsk mango), utan så som artificiell mango brukar smaka. Jag tycker om den och den smakar väldigt likt Fast Nutritions Mango smoothie för dem som testat den. Jag är väldigt imponerad av att den kan smaka smoothie utblandat med bara vatten!

  • OneWhey Isolate Peanut Butter

Om man förväntar sig äkta jordnötssmörssmak så kommer man att bli besviken, men om man är mer inställd på "något nötigt", så är det jättegott. Jag skulle inte beskriva smaken som jordnöt, men definitivt nötig som sagt. Kanske nougat igen? Gott hursomhelst!

 

En proteinshake är ett behändigt mellanmål för mig då jag inte vill släpa runt på allt jag äger och har på dagarna.

 

Jag hoppas att någon har nytta av denna smakrecension, jag vet att jag skulle ha det i alla fall (har ibland googlat som en tok för att få veta om saker smakar bra eller inte). 

 

Produkterna har jag fått i samarbete med fitnessguru.

 

 

Publicerad 25.02.2015 kl. 11:36

Är det bara jag?

Jag ser sällan på sport på TV. Jag hänger med i vad som pågår (ja, jag vet att skid-VM pågår) och jag kan följa med rapporteringen i tidningar och på webben till exempel, men jag ser väldigt sällan på det live så att säga.

 

Idag gjorde jag ett undantag och försökte se lite på damernas 10 km fritt. La på tv:n nån minut innan Kalla kom i mål och la av den igen nästan direkt efter. Jag klarar inte av att se såntdär på tv. Jag var mycket nära att brista ut i storgråt och jag kände inte riktigt för det. Varför? Jaa, för att det gick bra (för Kalla), för att det gick dåligt/sämre (för norskorna och finländskorna). För misslyckanden och infriade förväntningar. För att de kämpat så hårt och så gick det som det gick (både om det går bra och dåligt). Jag har blivit  blödig. Är det bara jag eller känner någon annan igen sig?

Publicerad 24.02.2015 kl. 15:26


Ambassadör för

 

Foto: Tor Wennström, Hbl.

 

Jag heter Johanna och jag är en löpare. Faktum är att jag är en ultralöpare. Jag har sprungit ultralopp på upp till 48 timmar och tror inte att det finns någon gräns för hur långt man kan springa. Ni får gärna kontakta mig på: johanna.hedvik [ät] gmail.com



Personbästa:

Halvmaraton 1:36:52 (2013)
Maraton 3:29:26 (2012)
100 km 9:03:43 (2013)
6 timmar 63,054 km (2009)
(Inofficiellt ~68 km (2013))
24 timmar 162,73 km (2010)
(Inofficiellt ~170 km (2012))
48 timmar 251,2436 km (2011)
 

 

Kategorier

Senaste kommentarer