14. Hälsohets.

14.06.2015 kl. 20:58

Hälsohets. Ordet har en negativ klang och jag tycker det är synd. I grund och botten är ju problemet egentligen inget problem, utan bara något bra. Det existerar ett fokus på hälsa och välmående, vilket syns speciellt tydligt på sociala medier. Tyvärr är definitionen av hälsa väldigt varierad och det leder då till den här hälsohetsen, som jag hoppas att jag inte är en del av.

 

Min förhoppning är att min blogg och mitt instagram-konto ska kunna inspirera människor till träning. Jag vill kunna förmedla både träningsglädje och träningsinspiration och på basen av den feedback jag får så lyckas jag ganska bra. Jag vill kunna visa på att hälsosam inte är det samma som anorektiskt eller ortorektisk.

 

Så, jag skulle alltså inte vilja att ordet hälsohets skulle existera, för jag skulle inte vilja att någon skulle känna sig hetsad av det hälsofokus som existerar, utan snarare att folk skulle kunna känna sig inspirerade.

Kommentarer (5)
Spamfilter
Skriv siffran 4 med bokstäver:
Att ordet har fått en negativ klang kan bero på att hälsa ofta har definierats utifrån hur man ser ut, inte hur man mår, och vi som inte upplever att vi får en euforisk glädje av att träna möter en del skuldbeläggande från omgivningen.
Affe af Skrifwklaada14.06.15 kl. 21:33
Jo, jag förstår det och jag hade lite problem med att formulera mig i den här texten. Det jag skulle ha velat få sagt är ju att jag tycker det är synd att hälsofokuset leder till skuldbeläggning. Jag skulle ju vilja kunna inspirera, utan att skuldbelägga någon, men jag vet också hur lätt det är att känna sig utpekad om man inte gör si eller så och därmed känna sig hetsad eller dylikt. ... Vet inte om min formulering blev väldigt mycket bättre nu heller :/
14.06.15 21:40
Jag tycker du var tydlig både i kommentar och inlägg.
Affe af Skrifwklaada15.06.15 kl. 00:08
Bra! :)
15.06.15 20:29
Att pressa sig för att uppnå eller behålla sin hälsa ser jag inget negativt i. Den allmänna utvecklingen har de senaste 50-70 åren gått från en betydligt mer fysiskt aktiv befolkning med en tydligt lägre kroppsvikt till en mycket mer stillasittande och sjukdomsdrivande kroppsvikt. Köerna ringlar än i dag väldigt långa på McDonald´s m.fl. andra farliga källor för att stilla sin hunger. Håller dock med om att det finns en märkbar tendens till ökat medvetande, utbud och handling avseende vegetarisk- och ekologisk mat, inklusive nyttiga fetter, fullkornsprodukter, etiskt protein (från växtriket) och grönsakernas höga värde. Vidare en ökande medvetenhet kring hur dåligt vitt socker faktiskt är. Näst efter tobaksrök och alkohol i för stora mängder är jag personligen säker på att raffinerat socker är det sämsta man kan utsätta sin kropp för; honung är alternativet.
Fredric15.06.15 kl. 20:13
Nej, att pressa SIG SJÄLV ser jag inte heller något negativt med, så länge man gör det för rätt orsaker och mår bra av det och det är helt sant att alldeles för många lever ett alldeles för inaktivt liv för sitt eget bästa. Medvetenheten om vad som är "bra" och vad som är "dåligt" (citationstecken p.g.a. att jag anser att det inte finns en absolut sanning här och ingenting är bara bra eller bara dåligt - det handlar om mängder och proportioner) har ökat och därmed ökar också andelen ätstörningar. Jag jobbar med barn och unga och ser inte bara positiva konsekvenser av den här medvetenheten och träningsboomen, tyvärr. Därmed inte sagt att det skulle vara ett större problem än att inaktiviteten ökar.
15.06.15 20:33
Jag håller inte med om ditt svar på min kommentar. Vad är nämnvärt bra med: narkotika, tobaksrök, transfetter, mättade fetter, övervikt, fetma, kroppsviktsrelaterade sjukdomar som anorexia, diabetes, dåliga blodfetter, etc etc? Vad är dåligt med omega 3, omega 6, fullkornsprodukter, etisk vegetarisk mat, hälsosamma pigment och fytokemikalier i frukt och grönsaker? Och vad är det för ett konstigt påstående du gör att en ökad kunskap (ökat medvetande) skulle leda till mer ätstörningar? Vilka vetenskapliga referenser av hög kvalitet kan du ange som stödjer en sådan utsaga?
Fredric15.06.15 kl. 22:58
Jag tror du missförstod mig lite med mina citationstecken. Jag syftade till bra och dåligt vad gäller kost (inte att det skulle finnas något bra med narkotika eller anorexi, däremot tycker jag nog att kokosolja, som är mättat fett, är riktigt bra) och menar på att inget är 100% bra om det på något sätt innebär att det blir ett tvång och/eller begränsar en persons välmående/liv på något sätt (t.ex. en ekologisk/vegetarisk diet, vilket kan vara bara bra om personen ifråga mår bra både fysiskt och psykiskt av det, men det kan också vara lite mindre än 100% bra om det innebär att personen blir begränsad och därmed mår psykiskt sämre av detta). Jag tycker inte heller att ett glas vin en fredagkväll är 100 % dåligt (trots att det är alkohol och trots att jag inte själv skulle dricka det), om det är något som ökar personens psykiska välbefinnande. Det psykiska och det fysiska måste vara i balans och den balansen ser inte exakt likadan ut för alla människor. Sen skrev jag att en ökad MEDVETENHET (och jag lägger INTE likhetstecken mellan medvetenhet och kunskap!) kan leda till (och har lett till) ökade ätstörningar. Vetenskapliga referenser av hög kvalitet kanske jag inte har, men som lärare i högstadiet och gymnasiet,har jag gått flera fortbildningar som handlar om just detta och jag pratade bara för några veckor sen med kuratorn i vår skola om problemet. Jag ser det i mitt arbete varje dag, så jag vet att det sker. Det råder alltså en trend bland ungdomar, åtminstone i våra trakter, med mycket träning, vilket i sig är något positivt, men bland en ökande del av speciellt flickorna har det här lett till ett ortorektiskt/anorektiskt beteende. De är alltså medvetna om att träning är bra för en och de är medvetna om att man bör äta si och så, men de har inte all kunskap som krävs. De läser på om än den ena, än den andra dieten och sen lägger de ihop dem till en diet som till sist inte innehåller just någonting samtidigt som de tränar extremt mycket (många betydligt mer än mig). Detta kommer också fram i den årliga undersökningen Hälsa i skolan som görs här i Finland av THL (Institutet för hälsa och välfärd).
16.06.15 00:31
Jag håller med om att t.ex. en stenhård vegetarisk hållning (fullt ut vegetarian eller vegan) innebär ett spänningsfält i ett större sammanhang, när man även inkluderar produktkvalitet (ex. läderskor vs. ickeanimaliska skor), pris, egen hälsa (främst vissa fettsyror) och den sociala dimensionen (de flesta är inte vegetarianer). Av den anledningen har jag valt att backa lite från mina tidigare idéer och är i nuläget 90%-vegetarian (om man nu kan kalla sig för det). Sedan är medvetenhet och kunskap synonymt . Enligt NE är medvetenhet 1) "uppnådd djupare insikt", 2) "det att ha ngt klart för sig". Det förefaller märkligt att just ökad medvetenhet/kunskap skulle vara orsaken till fler ätstörningar. Känner man till att vanlig vit pasta är ett sämre alternativ än fullkornspasta så äter man ju bara fullkornspastan i stället för den vanliga vita. Samma sak avseende dåliga fetter vs. bra fetter och så vidare. När man känner till hur många kcal man ska få i sig per dag så kan väl inte den kunskapen vara orsak till att ett antal personer av någon anledning försöker svälta sig till döds, eller hur? Enligt Läkemedelsboken 2011-2012 kan utlösande faktorer vara stressande och traumatiska livshändelser, tex. dödsfall, separationer i familjen och övergrepp (s. 1048). Enligt samma källa är ätstörningar anorexia nervosa (s. 1046). Ökad medvetenhet/kunskap nämns inte som en utlösande faktor. Bland de vidmakthållande faktorerna: svälttillståndet och kräkningsbeteendet i sig som kan ge en känsla av att må bra (via hormoner som endorfiner och kortisol) samt sjukdomsidentiteten som kan vara svår att ta sig ut (s. 1048), hittar jag ingen koppling till ökad medvetenhet/kunskap. Farligt att koppla samman ökad kunskap med ökad sjukdom om orsakerna är andra. Om det skulle handla om att de sjuka letar efter kunskap som kan användas för att vara kvar i svälttillståndet så lär de lyckas lätt med det i den Internetålder vi lever i. Personer med ätstörningar bör behandlas inom ramen för sjukvården, det är det råd jag kan ge.
Fredric17.06.15 kl. 22:25
Jag vet inte vilket ord du skulle använda, om inte medvetenhet, för att belysa att man är medveten om att något existerar utan att ha desto mer kunskap om vad det handlar om (t.ex. en person är medveten om att det existerar en "Ukrainakris" men har ingen kunskap om vad det handlar om). Det är det fenomenet jag ser bland unga (flickor) idag. De är medvetna om att man bör "äta nyttigt och träna", men de har ingen kunskap om vad det egentligen innebär (främst hur mycket man bör äta om man tränar och dessutom fortfarande växer/utvecklas) och därmed ser vi som jobbar med ungdomar massor av (främst) flickor som äter alldeles för lite i förhållande till deras aktivitetsnivå. Då man pratar med dessa flickor så kommer det alltid fram att de är medvetna om hälsotrenden som pågår och via sociala medier möts de av massvis av "fitspo" med nyttig mat och vältränade typer med synliga magrutor och det är detta de strävar efter. De är medvetna, men har inte kunskap. Jag har inte så mycket till övers för läkarvetenskapens snäva syn på ätstörningar, då jag både har personlig erfarenhet av ätstörningar och har massor av bekanta som lidit eller lider av ätstörningar av alla möjliga grader. Man behöver inte ha ett bmi på under 17,5 för att vara ätstörd, men där är läkarvetenskapen (eller allmän praxis) inte riktigt up-to-date, precis som med all annan psykvård.
18.06.15 14:35

 

Foto: Tor Wennström, Hbl.

 

Jag heter Johanna och jag är en löpare. Faktum är att jag är en ultralöpare. Jag har sprungit ultralopp på upp till 48 timmar och tror inte att det finns någon gräns för hur långt man kan springa. Ni får gärna kontakta mig på: johanna.hedvik [ät] gmail.com



Personbästa:

Halvmaraton 1:36:52 (2013)
Maraton 3:29:26 (2012)
100 km 9:03:43 (2013)
6 timmar 63,054 km (2009)
(Inofficiellt ~68 km (2013))
24 timmar 162,73 km (2010)
(Inofficiellt ~170 km (2012))
48 timmar 251,2436 km (2011)